Jag har bott här uppe i mer än ett halv år nu men är inte van vid min vardag här. Jag saknar vardagen jag hade i Jönköping. Jag gick till skolan, drog till fotbollsplanen och rensade tankarna, umgicks med mina närmsta vänner och åkte hem till min underbara familj. Jag saknar allt och alla som var i min vardag. Folk brukar säga "men allt finns ju kvar". Ja, det stämmer. Men VARDAGEN. Jag saknar till exempel att kunna åka till Andrea om något var fel eller bara om jag ville prata av mig. Jag saknar att komma hem och prata vid matbordet om allt och ingenting med Agnes, Pappa och Mamma. Jag saknar att spela i lag och att få rensa alla mina tankar ute på planen. 

 

Min vardag här är bra också. Men det känns FORTFARANDE otroligt ovant. Jag har träffat jätte trevliga och roliga människor här men ja.. 

 

Helst av allt skulle jag bara vilja ta det första flyget tillbaka till Schweiz och komma hem igen.